Läckande tarm — vad är det?

 

Begreppet läckande tarm/leaky gut kommer inte från en läckande ändtarm som vissa tror utan från det faktum att vissa omständigheter kan orsaka en ökad genomsläpplighet i tarmslemhinnan.

I en frisk väl fungerande mage bryts maten ner av enzymer och saltsyra i munhåla, magsäck och första delen av tunntarmen. Detta förutsätter att;

vi tuggar maten ordentligt,

vi har tillräckligt med saliv i munnen, och rätt ph-värde,

vi har saltsyra i magsäcken, och rätt ph-värde,

vår bukspottkörtel frisätter matsmältningsenzymer,

gallan släpper sina gallsalter,

kroppens hormonsystem och parasympatiska nervsystem är inställda på att i lugn och ro smälta maten,

tarmfloran är i balans med goda tarmbakterier som hjälper till att avsluta jobbet,

vi har en frisk tarmslemhinna som fungerar som barriär mellan tarmen och resten av kroppen och som selektivt släpper ut den till aminosyror komplett nedbrutna maten ut i blodomloppet. Där kroppens celler kan välja sina byggstenar efter behov.

Normalläget idag är ofta att vi äter fort samtidigt som vi fokuserar/tänker på något annat, sväljer ner maten med stora mängder kall (kanske t o m söt) vätska och sen skyndar vidare innan sista tuggan landat i magen. Kanske slänger vi efter en kopp kaffe också. Vi äter ofta samma födoämnen varje dag, ofta mjölk, mjöl och socker flera gånger om dagen. Vi äter processad, förändrad och näringsfattig mat med mycket socker och snabba kolhydrater. Vi tar ofta saltsyrahämmande medel som stänger ner nedbrytningen av maten i magsäcken. Eller andra mediciner som påverkar kemin i vår mage. Vi har ett ph-värde som drar mot det sura, en tarmflora med dysbios, dvs fel typ av tarmbakterier. Ofta en överskott av candida-svamp i tarmarna som göds av sockret. Ett nervsystem som hela tiden är påslaget för stress eller t o m utslaget. Dessutom har vi troligen en fettsyerobalans, en överbelastad lever och äter mat som vårt immunförsvar reagerar mot. Vi kanske har haft en rejäl magsjuka eller är stressade över pengar, relationer, jobb, gammalt känslobagage.

Alla dessa faktorer sliter på vår tarmslemhinna. Till slut blir den som knäna på ett par gamla jeans. Glesa tunna trådar som släpper igenom mer än de skyddar. Genom denna trasiga barriär tar sig svamp, bakterier och parasiter som tagit sig förbi det blaskiga saltsyrabadet. Där smiter också den mat som inte är helt nedbruten igenom. Levern, som är sista vaktposten, är redan trött och överarbetad så det blir immunförsvaret som får ta itu med dessa inkräktare. Vilket det gör genom att gå till attack. Även känt som inflammation.

Den fantastiska fisken serverades på ett Ryokan i Hakone, Japan. Min egen mage (och gom!) uppskattade den japanska maten väldigt mycket. Dessutom var den alltid en fröjd för ögat.